Kursen är över för denna gång. Nu är det två veckor till nästa gång vi träffas. Idag på eftermiddagen delades vi upp i två grupper, tjejerna och killarna för sig, och så fick vi prata ofrivillig barnlöshet i en timme. Det var otroligt befriande, helst för killarna tror jag. Vi har alla vandrat samma väg för även om vi har unika upplevelser av IVF-behandlingar, missfall, omgivningens reaktioner m.m. så förstår vi varandra. Det är en stor lättnad att få möta andra med liknande erfarenheter.
Idag gick kursledaren igenom barnlöshetens faser och jag känner igen dem alla.
Förvåning/Chock
Förnekelse
Ilska/Frustrerad/Generad/Förnedrad
Isolering
Skuld
Sorg
I morgon bitti ligger jag i gynstolen igen. Oroar mig för sprutorna som vanligt.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
3 comments:
Intressant med alla faserna. Tycker att jag känner igen mig väldigt väl i dem, även om jag har en annan historia bakom min ofrivilliga barnlöshet. Just nu är jag inne i skuldfasen. Jag känner skuld över att min inkompetens på relationsområdet innebär att mitt barn får växa upp utan pappa... :(
Hej du starka kvinna!
Håller tummarna för att sprutorna ska gå fint
Orkar du käka lunch med mig och lilldamen någon dag? Jag kan inte lova att vi uppför oss ordentligt, men vi ska försöka :-)
Kan bara hålla med. Har gått igenom alla faserna, ordning känns rätt också. Jag är i skuld/sorg nu, önskar att det fanns någon mer fas sedan, helst positiv sådan så att man vet att det kan vända. Om man nu inte blir med barn då förstås...
Post a Comment