Hösten är min årstid

Jag har varit bortrest i 10 dagar. Träffat kollegor, vänner och tagit del av storstadslivet. Jag har njutit av folkmyller, trängsel och mångfalden. Ätit god mat, unnat mig ett glas vin då och då och tagit del av scenkonsten. Jag har haft det lite för bra. Med det menar jag att min längtan efter att flytta tillbaka till staden där jag och min man tillbringade 6 underbara år tillsammans kom tillbaka. Det var inte var riktigt meningen med resan.

Men visst kändes det skönt att komma hem också. Tog ett bad, tände några ljus och njöt av några timmars ledighet under söndag kväll.

I dag har det varit fullt upp med jobb igen. Sen hem, äta middag och börja samla ihop adoptionsansökan som nu är på väg att lämnas över i orginal till Notarius Publicus.

Sen har jag blivit faster igen för fjärde gången. Det blev en liten tjej till. Nu har jag tre brorsdöttrar och en brorsson. Jag fick en bild av henne då hennes stolta storasyster håller henne. Det värmer i hjärtat på mig. Tänk jag känner igen avundsjuka längre. Nu längtar jag till vår egen bb-resa.

Nu rullar livet på i 130

Husbygge, barnverkstad i form av adoptionsansökan och jobb är vad mitt liv består av just nu. På dagarna jobbar jag. På kvällarna spikar vi på vårt hus och däremellan sammanställer vi adoptionsansökan. I går kom en kompis över till oss för att fota lägenheten och utemiljön. Bilderna kom på mailen i kväll och jag är grymt imponerad över hur bra de blev. Det är verkligen skillnad på hobbyfotografering och proffs. Nu är hemutredningen och ref.breven i översättarens händer. Det ska blir kul att läsa om vårt liv på engelska. Till helgen åker jag och maken på en minisemester tillsammans. Vi längtar båda två. Det känns som att vi har kommit in i en lycklig fas av barnlösheten. Vi tycker att det är kul att bygga hus och nu när adoptionen börjar närma sig vågar vi till och med dagdrömma om livet som föräldrar.

Det är underbart och jag njuter av varje sekund!

Din inre scen

I veckan deltog jag i en mindfulnessworkshop. Mindfulness handlar om att vara närvarande i nuet något som jag verkligen behöver lära mig efter flera år av barnlöshet. Att drabbas av ofrivillig barnlöshet innebär att man hela tiden tänker på framtiden.

Om en vecka inträffar ägglossningen
Om 14 dagar borde mensen dyka upp
Om en timme ska jag ta hormonsprayet
osv....

Innan jag anmälde mig till kursen köpte jag två CD-böcker som handlar om mindefullness. Den ena boken heter "Vem bestämmer i ditt liv" och den andra "Att leva ett liv, inte vinna ett krig". Jag har inte hunnit lyssna så mycket på skivorna men jag fastnade direkt för metoderna och övningarna i boken. Författaren använder sig av teatermetaforer som är mycket lätta att iscensätta inom sig. Tänk dig att du har en inre scen och att du sitter i salongen som regissör och betraktar skådespelet. Dina tankar tar plats på scenen och blir skådespelarnas repliker. Eftersom du är regissör och teaterchef är det du som bestämmer vilka skådespelare som får ta plats på scenen. När skådespelarna säger något som du inte mår bra av kan du argumentera emot skådespelarna eller be dem gå av scenen. Acceptans är ett annat begrepp inom mindfulness. Det handlar om att kunna acceptera verkligheten som den är även. Genom acceptans kan du gå vidare i livet.

Det finns så mycket i mindfulness som jag tilltalas av. Jag tänker tillbaka på åren som gått. Först fokus på framtiden - att lyckas bli med barn - sen sorgen när jag insåg att vi inte skulle kunna bli biologiska föräldrar, sen acceptansen inför detta och därefter glädjen att kunna gå vidare.

Jag hoppas kunna lära mig en massa bra metoder och tips på hur jag kan bli mer medvetet närvarande i nuet.