Thursday, August 10, 2006

Ner som en pankaka och upp som en sol :)

Jag är ingen långdeppare. När jag känner mig ledsen är jag ledsen. Jag gråter och tänker bara dystra tankar. Jag går omkring med ett grått moln ovanför mitt huvud likt Ior i Nalle Phu. Men sen efter ett tag känns allt så mycket lättare. Dagen därpå ser jag genast nya möjligheter. Då tycker inte alls att det är så farligt att planera in IVF-behandlingen i min kalender och börjar riktigt längta efter att få det gjort. Där befinner jag mig just nu. Har pratat med kliniken. Startar med sprayen nästa vecka och ska försöka mig på att inte tänka så mycket på det.

Tusen tack för ert stöd! Vad skulle jag göra utan er mina tvillingstjärnor!

1 comment:

Astillbe said...

Din inställning låter jättebra! Rent psykiskt var det mkt lättare den här andra gången, jag har kunnat koppla av på ett annat sätt. Iofs har jag väl det värsta av den mentala biten kvar, ruvningen...

Vi finns här vännen!

Kramar!