Höstens kriser

Min bror mår lite bättre och det glädjer mig. Han kommer hit i helgen med sina två barn, det ska bli kul. Han och hans fru får professionell hjälp sedan en tid tillbaka och det verkar hjälpa. Bland annat träffar de en terapeut som är expert på familjeliv i krissituationer. Tänk vad bra att det finns sånt!

I september hörde jag på radion att hösten är skilsmässornas tid. Jag har hört det förr men det är först i år, då flera i min bekantskapskrets drabbats, som jag tänkt på att det kanske ligger någon sanning i det. Semestrarna är slut, vardagen kommer in i livet, mörkret sänker sig och plötsligt händer det. I går ringde en nära vän till oss för att berättade att han och hans man har bestämt sig för att gå skilda vägar. Det är aldrig kul att få sådana besked. För även om vi visste att de hade det kämpig just nu hade vi hoppats att det skulle lösa sig. Det var inte mer än två år sedan vi var på deras underbara bröllop. Jag undrar vad det är som egentligen orsakar skilsmässor. Olikheter, växa ifrån varandra. Mmmm men om kärleken finns där men det ändå inte funkar så måste det brista i kommunikation. För när tystanden tar över blir tanken ofta större än ett förlåt. Och visst är det svårare när man sedan blir familj. För plötsligt är man tre, fyra eller fem istället för två. Tiden rinner iväg, tröttheten tar över och istället för att tända några ljus och krypa ner i ett varmt bad tillsammans finns det så många måsten.

En utmaning för alla er som inte pratat med varandra på länge. Natta barnen, öppna en flaska vin, tänd många ljus, sätt på lite bra musik, tappa upp ett bad och njut av att prata med varanadra. Inte om barnen, inte om jobbet utan om er, om livets stunder tillsammans och dröm om framtiden. Det är inte lätt, jag vet, men ibland måste man lägga undan alla måsten. Det mesta kan vänta till i morgon!