2003 kom jag i kontakt med blogging för första gången. Då var fenomenet okänt bland de flesta. Idag är det större än någonsin. Själv startade jag min första blogg 2005. Anledningen till att jag började blogga var att jag hade drabbats av barnlöshet. Jag behövde helt enkelt rum för att skriva av mig. Via bloggandet hittade jag mina tvillingstjärnor, kvinnor i samma situation som jag kunde dela mina känslor med. Det var enormt befriande.
Idag är jag lycklig mamma genom adoption och behovet av att skriva av sig har minskat. Dagböcker i cyberrymden och i byrålådan där hemma tenderar att fyllas av sorgliga tankar i hopp om att en dag få vända blad och skriva om något lyckligt. Det är där jag befinner mig just nu. Lycklig över att få vakna min lille S, lycklig över att få dela min dag med honom och lycklig över att få somna bredvid honom på kvällen. Han är ett mirakel och jag är så enormt tacksam att jag drabbades av barnlöshet för bättre än så här kan det inte bli.
Tack alla ni som stöttat mig genom åren! Ni har varit ovärderliga. Det här är mitt sista inlägg på denna blogg.
God jul och Gott nytt år!
Ps! Jag hoppas att det sker många mirkel under 2009 Ds!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
8 comments:
Åh vilket fint sista inlägg. Hoppingivande och vackert!
Jag är så glad för att lyckan vände för dig till slut. Det ger hopp om att så kan gå även för mig.
Stor kram och tack för dina inlägg på bloggen, jag har läst vartenda ett!
Du beskriver fint just det jag också känner:
"Han är ett mirakel och jag är så enormt tacksam att jag drabbades av barnlöshet för bättre än så här kan det inte bli".
Lycka till!
Lille skutt
Tack för att jag fått följa dig (hittade dig sommaren 2006) och lycka till med ditt nya, mycket lyckligare liv!
Jag längtar själv till den dagen jag får göra ett liknande sista inlägg på min blogg.
KRAM!
tack för att du gav mig adressen till dina bloggar när jag hade det svårt och jag kunde få tröst både av dem och av dig. lycka till med din nya, större familj.
sara
Lycka till med finaste lillkillen och tack för att jag fått följa er här! Allt gott i framtiden.
Stor kram!
Jag som precis börjat läsa hos dig och sett fram emot att få läsa fler roliga glada och positiva inlägg om hur det är att vara adoptivmamma... Är själv i startgropparna och det kryllar ju verkligen av bloggar om sorgen, hopplösheten och det tröstlösa... Söker med ljus och lykta efter positiva upplevelser att se fram emot!
Tack för en otroligt fin blogg! Jag är, personligen, ledsen att jag inte får fortsätta följa med er, men det övervägs alla gånger av det innerligt, lyckliga slutet! Allt gott!
Önskar dig och din familj ett underbart 2009! Och ett fortsatt fantastiskt liv tillsammans.
TAck för allt!
Massa kramar!
Post a Comment